För första gången är jakten på lågpris den viktigaste konsumenttrenden och den länge ohotade ettan svenskproducerat halkar ner till en fjärdeplats. Trendbrottet slår hårt mot de svenska livsmedelsproducenterna som för fjärde kvartalet i rad ser lönsamheten störtdyka. Kostnadsökningarna håller i sig och konsumenterna bör räkna med fortsatta prishöjningar. Det är några av nyheterna i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2022.
Från december 2021 till december 2022 har matpriserna stigit med 18 procent. Att priset nu är viktigast för konsumenterna står helt klart i Livsmedelsföretagens årliga trendmätning, där medlemsföretagen, de svenska livsmedelsproducenterna, utfrågas om vilka konsumenttrender som påverkar dem mest.
Sju år på raken toppades listan av svensk/lokalproducerat. Konsumenternas preferens för svenskproducerade livsmedel har hållit svensk livsmedelsproduktion under armarna före, under och efter pandemin, men i takt med att inflationen och matpriserna ökar har svenskproducerat åkt ner till en fjärde plats. Endast fem procent av företagen angav svenskproducerat som den viktigaste konsumenttrenden.
Som den viktigaste konsumenttrenden att förhålla sig till just nu pekar 38 procent av medlemsföretagen ut EMV, det vill säga dagligvarukedjornas egna produktalternativ, ofta med priset som konkurrensmedel. Förra året hamnade EMV på sjätte plats med bara 6 procent.
”När jakten på lågpris ökar är det inte konstigt att EMV får ett uppsving. Det förstärks också av att butikskedjorna i än högre grad lyfter fram sina EMV-sortiment i kampanjer och fysiskt i butik. Våra medlemsföretag känner väldigt tydligt av EMV-alternativens frammarsch. Hela 90 procent anger att de upplevde en tuffare konkurrens från EMV under 2022, och mycket talar för att EMV kommer att ta ännu mer plats i butikshyllorna framöver. Tyvärr sker detta på bekostnad av de svenska livsmedelsproducenternas egna varumärken och risken är stor att utbudet och variationen i butikerna minskar rejält”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
På plats nummer två i årets ranking noteras övriga lågprisalternativ, som i förra årets mätning hamnade på tolfte plats med endast två procent av rösterna.
”Det är fullt förståeligt att jakten på lågpris är det viktigaste för konsumenterna just nu. Tyvärr är det här väldigt olyckligt för svenska livsmedelsproducenter. Det är dyrt att producera mat och dryck i Sverige och det är få producenter som har råd att ha lågprisalternativ i sitt utbud. Svenska varumärken tappar i försäljning gentemot EMV och importerade lågprisalternativ, samtidigt som producenternas kostnader fortsätter öka. På det hela taget brottas svensk livsmedelsproduktion just nu med fler och svårare utmaningar än någonsin tidigare”, säger Carl Eckerdal.
Den största delen av Sveriges livsmedelsproduktion hamnar inom premium- och mellanprissegmenten, bara en tiondel räknas som lågpris.
Vid slutet av 2022 var hälften av medlemsföretagen långt ifrån kostnadsökningstäckning, det vill säga när marginalen på sista sålda produkten är tillbaka på nivåer från inledningen av året. Endast ett av 10 företag hade uppnått full kostnadsökningstäckning på sista sålda varan.
”Utifrån detta har jag svårt att se hur företagen kan genomföra prislättnader i närtid. Snarare pekar alla avgörande faktorer mot ett behov av fortsatta prishöjningar framöver. Det innebär att många av våra medlemmar nu står inför ett val mellan två dåliga ting. Antingen höjer man priset och tappar i volym eller så behåller man samma pris och tappar i marginal. Det finns inga vinnare i den här ekvationen, i alla fall inte i det hårt pressade producentledet”, säger Carl Eckerdal.
Hela konjunkturbrevet för Q4 kan laddas ner här
