Från den 1 januari 2023 börjar gränsvärden gälla för hur mycket PFAS som får finnas i animaliska livsmedel, som ägg, fisk, kräftdjur, musslor och kött. Bakgrunden är Efsas bedömning att många i Europa får i sig för mycket PFAS från vatten och olika livsmedel. För dricksvatten finns redan ett gränsvärde.
PFAS är ett samlingsnamn för poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Dessa ämnen har tillverkats sedan mitten av 1950-talet och använts i tillverkning av produkter som ska ha en fett- och vattenavvisande yta, till exempel i impregneringsmedel, kosmetika och ytbeläggningar i köksprodukter. De har också ingått i brandsläckningsskum. Ämnena är mycket motståndskraftiga mot nedbrytning. Det har medfört att PFAS återfinns i hela miljön och kan uppmätas både i dricksvatten och i livsmedel. Eftersom PFAS inte bryts ned i miljön koncentreras ämnena högre upp i näringskedjan. Därför har gränsvärden införts i animaliska livsmedel där halterna generellt är högre än i odlade livsmedel.
PFAS kan påverka immunsystemet, födelsevikten, nivåer av leverns enzymer och kolesterolhalter i blodet. Foster och spädbarn är känsligast för exponering av PFAS.
EU inför nu fem gränsvärden för PFAS-föreningar i animaliska livsmedel, dels individuella gränsvärden för fyra olika föreningar, dels ett gränsvärde för summan av dessa föreningar.
”Beslutet om gränsvärden är mycket positivt eftersom det inte längre blir tillåtet att sälja mat som innehåller de högsta halterna PFAS. Det är viktigt eftersom vi måste sträva efter att vi få i oss så lite som möjligt av dessa ämnen”, säger Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har sedan 2005 kontinuerligt undersökt PFAS i livsmedel som köps i butiker och funnit att halterna inte är höga. Undersökningarna av PFAS i livsmedel fortsätter i den matkorgsundersökning som pågår under 2022 och 2023.
Mer information om PFAS finns här
EU-kommissionens förordning 2022/2388 kan laddas ner här
