Vintern 2022/23 ser ut att bli ett stålbad både för svenska konsumenter och livsmedelsproducenter. Företagens försäljning minskar, lönsamheten sjunker rekordsnabbt och kostnaderna fortsätter öka. Nu överväger var tredje livsmedelsproducent uppsägningar på grund av stigande elpriser, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet.
Livsmedelsföretagens kostnader för råvara, el och transporter fortsätter att öka för tredje kvartalet i rad, enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q3 2022. De svenska producenternas försäljningsvolymer höll ställningarna under Q1 och Q2 men minskade under Q3. De stigande matpriserna har nu lett till att konsumenterna handlar mindre mat eller i högre grad väljer lågprisalternativ, som ofta är importerade.
”Det är mörkt nu och tyvärr syns det ingen ljusning. Företagen bedömer att deras kostnader för råvara och el fortsätter upp i snabb takt under Q4 och deras prognos över försäljningsvolymen det kommande halvåret landar på index 36. Givet det stålbad som väntar hushållen i vinter i form av höga elräkningar och räntekostnader är det en fullt rimlig prognos. Om prognosen blir verklighet kommer det bli den snabbaste volymminskningen i konjunkturbrevets 13-åriga historia”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Cirka 45 procent av livsmedelsföretagens elförbrukning handlas idag på rörligt pris och de fasta elpriskontrakten för ytterligare drygt 20 procent av företagens elförbrukning löper ut under det kommande halvåret.
”Elen var länge en av den svenska industrins största konkurrensfördelar, men idag är den ett av de största orosmomenten”, konstaterar Carl Eckerdal, och säger att krävs ”realism, långsiktighet och breda, blocköverskridande överenskommelser som sätter landets välfärd och säkerhet före ideologiska käpphästar”.
För att möta de stigande elpriserna överväger företagen olika åtgärder, som att flytta produktionen till en anläggning i elområde 1 eller 2 eller till anläggningar i andra länder. En fjärdedel överväger att helt eller delvis stoppa produktionen om elpriset skenar. En nästan lika stor andel har redan, eller överväger, att förlägga produktionen till dygnets låglasttimmar.
En annan åtgärd är att investera i egen elproduktion, oftast i form av solcellsanläggningar och ackumulatorer. 21 procent av företagen har redan gjort det och 42 procent överväger att göra det. Som en sista åtgärd uppger 31 procent av företagen att de kan behöva säga upp personal.
”Att en sak som elpriset tvingar företagen att överväga uppsägningar är alldeles oerhört. Det säger mycket om hur illa ställt det är med elförsörjningen, men också om hur pressade livsmedelsproducenterna är. Företagen är fångade mellan å ena sidan extrema kostnadsökningar och å andra sidan konsumenter med allt sämre ekonomiska förutsättningar”, säger Carl Eckerdal.
En ytterligare faktor bakom kostnadsökningarna inom svensk livsmedelsproduktion är den svenska kronan, som under det senaste året har tappat runt 30 procent i värde mot USD och cirka 10 procent mot EUR. Trots det kraftiga kronfallet sticker den svenska livsmedelsinflationen inte ut i ett internationellt perspektiv, men enligt Carl Eckerdal kommer detta inte att vara fallet länge till.
”Livsmedelspriserna mot konsument började öka senare i Sverige än i vår omvärld. I gengäld har eftersläpningen resulterat i relativt sett snabbare prisökningar under de senaste månaderna. Blickar man framåt är det sannolikt att kronans värdeminskning kommer att placera den svenska livsmedelsinflationen i topp bland jämförbara länder”, säger Carl Eckerdal.
Konjunkturbrevet kan laddas ner här
