I rapporten Mat 2030, Axfoods förslag till en hållbar livsmedelsstrategi för Sverige, riktas över hundra förslag till näringsliv, politiker och myndigheter för att öka trycket i den gröna omställningen. Att sänka eller slopa momsen på hållbarhetsmärkt mat, införa omställningsstöd för att få ut boskap på bete och att sänka arbetsgivaravgifter för att öka lantbrukets lönsamhet utan negativa miljöeffekter är några av förslagen i rapporten.
Det är sjunde året i rad som Axfood presenterar livsmedelsstrategin Mat 2030. Syftet är att skugga regeringens livsmedelsstrategi och komma med konkreta, genomförbara och hållbara förslag som uppmuntrar till hållbar matkonsumtion, stärker mervärden för svenska livsmedel, lyfter landsbygdsfrågor, förbättrar matproduktionen och satsar på fossilfrihet.
”Vi befinner oss i en omvälvande tid med många samhällsutmaningar som kräver vår uppmärksamhet. Det gör inte att vi kan pausa hållbarhetsfrågorna, snarare behöver takten i den gröna omställningen öka. Det behövs fler, snabbare och modigare politiska beslut som underlättar den gröna omställningen till ett mer hållbart mat-Sverige för både konsumenter och näringsliv”, säger Klas Balkow, Axfoods VD och koncernchef.
Av de 114 förslag som presenteras i Mat 2030 är 14 helt nya. Ett område där Axfood ser att mer behöver göras är jordbruket. En rad nya förslag presenteras som skulle minska såväl fossila som biologiska utsläpp, exempelvis införande av utökat vallstöd, återvinning av kväve och övergång till biobaserat konstkväve som alternativ till fossil gödsel.
”Jordbruket kan bli fossilfritt inom ett fåtal år om bara den politiska viljan finns. Att jordbruket är den enskilt största källan till växthusgasutsläpp beror inte främst på fossil gödsel och diesel. Det är snarare biologiska system i form av lustgas från läckande jordar och metan från boskap som står för merparten av utsläppen. Att förändra kan ta tid, men skulle ge stora utsläppsminskningar och därför är det viktigt att sätta fart redan nu”, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.
Bland nyheterna i rapporten finns även flera förslag för att bidra till ökad biologisk mångfald, såsom satsningar på blommande kantzoner, långliggande bete på mulljordar och investeringsstöd för att göra om mulljordar till våtmarker.
”Många av våra svenska djur och växter befinner sig i odlingslandskapet. Därför gör satsningar på biologiska mångfald i jordbruket stor skillnad och behöver komma högre upp på dagordningen”, säger Åsa Domeij.
Läs/ladda ned rapporten här
