Forskare vid bland annat LTH har lyckats kartlägga och karakterisera havrens hela genuppsättning. Det ger stora möjligheter att förädla fram havre som har ännu bättre näringsinnehåll, är mer hälsosamt eller kan odlas på ett mer miljömässigt hållbart sätt. Detaljerade genanalyser stärker också bevisen för att havre är säker i glutenfri kost. Resultaten publiceras nu i Nature.
Det omfattande arbetet har tagit många år eftersom genomet är komplicerat att kartlägga. En förklaring är att havre är en så kallad hexaploid, vilket innebär att den har sex kromosomuppsättningar av sina sju kromosomer
”Det har varit ett jättestort projekt. Eftersom det finns så många kopior som har samma gener, så det har varit svårt att placera ut generna rätt i varje kromosom. Det är som snarlika legobitar som måste pusslas ihop rätt, vilket är ovanligt besvärligt eftersom genomet har ”kastats runt” så mycket jämfört med andra sädesslag. Men nu har vi en slags karta över havregenomet som kan öppna många dörrar för att utveckla havre och öka förståelsen för dess nyttiga egenskaper”, säger Nick Sirijovski, forskare i tillämpad biokemi och huvudförfattare till artikeln i Nature.
Den stora delen av arbetet har genomförts vid ScanOats, ett industriellt forskningscenter som arbetar med forskning kring havre i samarbete med flera universitet och institutioner runt om i världen, huvudsakligen finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning.
Den globala efterfrågan på havre och produkter framställda av havre ökar kraftigt på grund av att konsumenterna i allt högre grad äter mer växtbaserat och även som en följd av de många hälsofördelar som havre har.
Genom att känna till genomet blir det lättare att veta vilken del som står för vilka egenskaper. Det gör det lättare att skilja ut olika egenskaper som man vill ha när man korsar fram nya havresorter – och även undvika svagheter.
Alf Ceplitis, VD på CropTailor AB och en av medförfattarna till artikeln, säger att en förhoppning är att kunna ta fram nya sorters havre med hög halt av betaglukan. Havre innehåller också en betydligt större del essentiella aminosyror jämfört med många andra grödor, vilket gör den till en attraktiv del i en växtbaserad kost.
Det arbete som nu har utförts har även ökat kunskaperna om vad det är som gör att man kan äta ren havre utan att få en autoimmun reaktion om man lider av celiaki, vilket bekräftar att det är säkert att inkludera havre i glutenfria dieter.
Kartläggningen av havregenomet gör det också möjligt att snabbare överföra kunskap från andra grödor till nya och förbättrade havresorter.
”Ett exempel på hur genomet används i ScanOats-projektet i dag är sökandet efter havresorter med lägre lipasaktivitet, det vill säga utan funktionella gener som producerar enzymer som bryter ner fetter i havre och får det att härskna. Målet är att få fram nya havresorter som inte, som i dag, behöver värmebehandlas innan havren används i olika produkter”, säger Sofia Marmon, forskare i tillämpad biokemi och ansvarig för det genomiska arbetet inom ScanOats.
ScanOats är ett industriellt forskningscenter mellan Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber, Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet och RISE. Verksamheten startade 2017 med det övergripande målet att bidra till en konkurrenskraftig industri, ett uthålligt samhälle samt hälsosammare livsmedel. Verksamheten inom ScanOats är uppdelad i fem områden: genomik, utveckling av nya sorter, odling, efterbehandling samt hälsoeffekter. Projektet har anslag minst fram till slutet av 2024.
Läs mer och ScanOats här
Länk till artikeln i Nature finns här
