Många torskfisken fortsätter att ha rött ljus i Fiskguiden 2022 och i Östersjön är det fortsatt torskfiskestopp. Skarpsillen i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön mår sämre och hamnar på gult ljus. För strömmingen i Östersjön har läget också försämrats. Globalt mår många tonfiskarter dåligt och amerikansk hummer får fortsatt rött ljus.
WWF:s Fiskguiden 2022 omfattar cirka 95 arter, där drygt hälften (55 procent) finns som gröna alternativ, 64 arter ligger på gult ljus och 94 på rött ljus.
”Vi ser både mörka moln och ljus vid horisonten när det gäller hur haven och fisken mår. Överfiske och bristande kontroll är fortfarande problem både i våra närmaste hav och globalt. Om vi ska få hållbart fångad fisk på tallriken behövs en bättre och mer effektiv kontroll”, säger WWF:s generalsekreterare Gustaf Lind.
Några av de positiva nyheterna är att flera sötvattensfiskar får grönt ljus. Det handlar bland annat om regnbåge odlad i svenska vatten, röding som odlas i dammar i Europa samt siklöja fiskad i Vättern. Grönt ljus får också odlade blåmusslor från Tyskland liksom odlade blåmusslor från svenska och danska vatten som sedan tidigare har grönt ljus.
Skarpsill fiskad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus. Bara cirka 10 procent av skarpsillen går till mänsklig konsumtion.
”Mängden lekmogen fisk i beståndet har minskat och fiskdödligheten på grund av fisket har ökat”, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden.
Torsken har fortsatt ett väldigt tufft läge. Bestånden i Östersjön och Nordostatlanten har rött ljus medan torsken i Barents hav ligger på gult. Handlinefångad torsk fiskad utanför Färöarna hamnar på gult ljus. Det innebär att det inte finns någon torsk på grönt ljus i år.
I årets guide har läget för skrubbskädda (flundra) fångad med garn och trål i Arkonahavet och Bornholmshavet försämrats. Den går från gult till rött ljus på grund av fiskets negativa påverkan på torskbeståndet, bifångst på tumlare och problem med fisk som slängs överbord (utkast).
Liten hälleflundra (blåkveite) fiskad i nordvästra Atlanten i grönländsk ekonomisk zon med långrev flyttar sig från gult ljus till rött. Det beror på för högt satta kvoter och att fisket påverkar känsliga och hotade arter.
Fortsatt rött ljus råder för ål, amerikansk hummer och sötvattenskräftor odlade i Kina. Även nordhavsräkan har rött ljus i både svenska, danska och norska vatten på grund av problem med bifångster och bristande kontroll. Lax som fiskas med långrev i Östersjön har också rött ljus. Arter som bör undvikas helt är hajar (pigghaj) och rockor, eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden.
En ändring i årets guide är att certifieringar som MSC, ASC och Krav läggs separat utanför trafikljusen och inte automatiskt får grönt ljus. WWF rekommenderar i första hand att följa Fiskguidens råd med arter på grönt ljus – och i andra hand välja certifierade fiskprodukter.
”Det är ingen stor förändring i sak eftersom certifieringarna oftast är ett bättre val än liknande fisk utan märkning. Men vi gör en tydligare uppdelning mellan WWF:s egen utvärdering som ligger till grund för trafikljusen i Fiskguiden och sjömatsprodukter som är MSC-, ASC-eller Krav-certifierade, säger Inger Melander.
Hon berättar att Fiskguiden, som i år fyller 20 år, har spridits till miljontals människor och bidragit till att förändra marknader för fiskinköp i mer hållbar riktning.
”Vi behöver bygga upp överexploaterade bestånd och ekosystem. Vilken fisk och skaldjur vi äter idag avgör hur haven och fisken mår i framtiden.”
WWF:s utvärderingar och råd bygger på offentligt publicerade vetenskapliga underlag. Fisket bedöms efter tre kriterier: Hur bestånden mår, om förvaltningen och kontrollen är effektiv och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskap, bifångster mm). För odlade arter bedöms varifrån fodret kommer, hur odlingen sker och miljöpåverkan från den. Miljögifter eller föroreningar omfattas inte. Guiden använder trafikljusen: Grönt (bra val), gult (var försiktig) och rött (låt bli).
Alla bedömningar i Fiskguiden 2022 finns här