Krympflationen gör att matpriserna stiger snabbare

Många tycker att de får mindre för pengarna nuförtiden, vilket också är vad som händer när livsmedelsförpackningarna krymper utan att priserna sjunker. Fenomenet kallas krympflation och är något som SCB ser i sin prisstatistik.

”Ett välkänt exempel är kaffeförpackningarna. Där har normalförpackningen gått från att innehålla ett halvt kilo till att innehålla 450 gram, och i några fall bara 425 gram. Samtidigt har inte priserna sjunkit, vilket innebär att priset per gram har stigit”, säger John Eliasson som är prisstatistiker på SCB.

”Kaffe har varit bland de livsmedel som påverkats mest av krympflation under en längre tid. Under 2017 såg vi att förpackningsändringarna höjde kaffepriserna med i snitt fyra procent.”

Andra varor som uppmärksammats för att ha krympt är glassar, chipspåsar och juiceflaskor.

John Eliasson menar att har krympflationen en stor påverkan på priserna för enskilda produkter, men att det varierar mellan olika produkter samt över tid hur många förpackningsändringar som görs.

Tittar man på den totala kostnaden för livsmedel bidrar krympflationen som mest med en årlig prisförändring på tre tiondelars procent. Under 2017 gick priserna på livsmedel som säljs i förpackningar upp med 3,3 procent, men skulle man räkna bort krympflationen skulle livsmedelspriserna enbart ha gått upp med 3 procent.

Beräkningen bygger på livsmedel förutom de som säljs i lösvikt, och motsvarar ungefär 80 procent av livsmedelsvarorna.

Livsmedel med störst krympflationseffekt per år:
2015: Spannmålsbaserade maträtter, Flingor och snacks, Nötter och torkad frukt, Kaffe, Te
2016: Välling, Potatisprodukter, chips
2017: Kex och skorpor, Chark, Kaffe, Kryddor och såser
2018: Djupfryst kött, Djupfryst fisk. Sylt och marmelad, Godis och tuggummi
2019: Gravad/rökt laxfisk, Djupfrysta grönsaker, Kaffe
2020: Chark, Djupfrysta grönsaker
2021: Djupfrysta skaldjur, chips
Källa: SCB