Så kan risken för nya zoonoser minska i Sverige

PUBLICERAD: 1 mars 2022
UPPDATERAD: 21 februari

Foto: Jordbruksverket/Pixabay

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har granskat svensk djurhållning utifrån risken för att nya allvarliga smittor mellan djur och människa, så kallade zoonoser, ska uppstå i Sverige. Risken bedöms som mycket låg, men smittor som förs in från andra länder kan spridas i svensk djurhållning.

I januari 2021 fick Jordbruksverket och SVA i uppdrag av regeringen att granska svensk djurhållning utifrån risken för att nya smittor mellan djur och människa kan uppkomma och få betydande påverkan på folkhälsan. Utgångspunkten för regeringsuppdraget var utbrottet av SARS-COV-2 i svenska minkbesättningar under 2020. I uppdraget ingick även att lämna förslag på åtgärder för att minska riskerna.

”Vi har ett mycket gott djurhälsoläge i Sverige, men att det skett en förändring ser vi av de ökade utmaningarna med stora och kostsamma utbrott. Vi lägger nu förslag som tar hand om både gamla och nya utmaningar. Om vi får möjlighet att genomföra förslagen så kommer vi inte bara stärka vår förmåga mot framtida zoonoser, vi kommer också stå bättre rustade mot de smittor som redan i dag drabbar vår djurhållning som salmonella och fågelinfluensa”, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA.

Jordbruksverket och SVA föreslår sju olika åtgärder för att stärka smittskyddet inom svensk djurhållning. Ett förslag är att inkludera smittskyddsaspekter i den obligatoriska prövningen inför byggnationer av djurstallar. Myndigheterna föreslår också krav på smittskyddsplaner för kommersiell verksamhet med djur samt krav på att alla som arbetar inom djurhållning ska veta vilka smittskyddsplaner och smittskyddregler som gäller. Vidare lämnas förslag på hur ansvariga myndigheters arbete med smittskydd bör utvecklas.

De sammanlagda kostnaderna för djurhållare och staten för att genomföra förslagen beräknas totalt uppgå till 100-125 miljoner kronor.

”Utbrott av smittsamma djursjukdomar kan innebära lidande för djuren och medför stora kostnader och förlorade intäkter för djurhållare. Det kostar även samhället många miljoner kronor varje år att bekämpa smittor och betala ut ersättningar. Dessutom kan större utbrott hota vår svenska livsmedelsproduktion. Åtgärder som kan minska riskerna innebär därmed stora besparingar för samhället och även bättre djurvälfärd”, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

I rapporten diskuteras i vilken grad besättningsstorlek och djurtäthet påverkar risken för uppkomst och spridning av smittsamma sjukdomar. Rapporten innehåller däremot inga direkta rekommendationer om att införa begränsningar.

”Vi vet att det finns samband mellan antalet djur som hålls på en begränsad yta och risker relaterade till smittsamma sjukdomar. Stora besättningar har generellt fler kontakter med andra besättningar, till exempel genom inköp av djur, yrkesmässiga besök eller transporter, vilket påverkar risken för introduktion av smittor. Risken för omfattande smittspridning kan också antas vara större i en anläggning med många djur än i en med färre”, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.

Samtidigt visar studier att stora besättningar ofta har ett mer genomtänkt förebyggande arbete för att förhindra introduktion av smittor jämfört med små besättningar.

”Sambanden är inte enkla och det finns många andra faktorer som påverkar. I dagsläget har vi inget vetenskapligt underlag för att ange en specifik begränsning. De föreslagna åtgärderna har ändå beaktat såväl besättningsstorlek som djurtäthet och ställer högre krav på smittskydd där det är högre risk”, säger Karl Ståhl.

I rapporten lämnar Jordbruksverket och SVA sju konkreta förslag för att minska risken för uppkomst och spridning av zoonoser:

1. Inför en obligatorisk förprövning utifrån smittskyddsaspekter vid nybyggnation, tillbyggnation och större ombyggnation av djurstallar.

2. Den offentliga kontrollen av djurhälsa och smittskydd behöver vidareutvecklas och förstärkas.

3. Djurhållare som bedriver kommersiell verksamhet med djur ska ha smittskyddsplaner avseende förebyggande hantering av smittrisker i sin verksamhet samt för beredskap vid eventuell smitta.

4. Djurhållare ska tillse att samtliga som arbetar i djurhållningen är informerade och förstår smittskyddsplan och smittskyddsregler.

5. Utveckla förutsättningar för myndigheter att dela data i smittskyddsarbetet i gemensamma system och processer.

6. Se över myndigheters ansvarsområden och uppgifter i smittskyddsarbetet (både förebyggande och vid utbrott) i syfte att utveckla och förbättra myndigheternas arbete i smittskyddskedjan.

7. Utred vilka ytterligare biosäkerhetsåtgärder som är lämpliga att vidta för att minska risken för introduktion och smittspridning inom olika typer av djurhållningar, samt ge information och vägledning till djurhållare om sådana åtgärder.

Rapporten Regeringsuppdrag om nya zoonoser kan laddas ner här

Läs vidare

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx

Biofach 2023: Nordic Soda Company kompletterar med gin

The Nordic Soda Company fanns på Biofach 2023 med avsikten att öka det utländska intresset för produkterna.
Nordicx

Senaste nytt

Du missar väl inte Packnorth Award 2024?

Bidragen till Packnews Award kommer nu in till Packnews i tät följd. Det är fjärde gången tävlingen arrangeras och i år är prisutdelningen tillbaka på Scanpack. Årets tävling bjuder på nyheter.
image

Vindelnrökt skinka får skyddad geografisk beteckning

Vindelnrökt skinka är ett hundraårigt hantverk som än idag röks i samma handmurade ugnar som när verksamheten startade.
Vindelnrökt skinka

MAX nära nå målet om varannan måltid utan rött kött

Under 2023 kom nästan varannan måltid på MAX Burgers restauranger från annat än rött kött.
max

Coop testar skanner som visar om avokadon är mogen

Från mitten av juli kommer åtta utvalda Stora Coop att erbjuda avokadoskanning direkt i butik.
avocado