Kraft. Aktiv. Återhämtning. Det är exempel på ord som kan ingå i varumärken eller namn på matvaror för att påstå att maten påverkar hälsan på något sätt. Nu är det stopp för den typen av namn om inte tillverkaren kan bevisa att påståendet stämmer.
Varumärken eller andra namn på matvaror som får konsumenten att tro att maten är nyttig måste nu ha ett godkänt hälsopåstående. Om en produkt kallas för något med exempelvis ”aktiv” måste den exakta effekten och vad i maten som ger den effekten finnas i informationen om livsmedlet. För nya produkter som släpps ut på marknaden har den här regeln redan varit i kraft, men produkter som har funnits före 2005 har varit undantagna. Nu har det undantaget upphört.
”Det är bra att reglerna blir enhetliga. Nu blir det lättare för den som handlar att göra medvetna val. Risken minskar att man som konsument blir vilseledd av produkternas namn”, säger Ulrika Andersson, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Exempel på godkända hälsopåståenden är att:
- Fluor bidrar till att bibehålla tändernas mineralisering.
- Rågfiber bidrar till normal tarmfunktion.
- Sockerbetsfibrer bidrar till att öka avföringsvolymen.
- Levande yoghurtkultur eller syrad mjölk förbättrar laktosnedbrytningen i produkten hos individer som har problem med att bryta ner laktos.
Mer om reglerna om närings- och hälsopåståenden och kopplingen till varumärkesnamn, märkesnamn eller fantasinamn finns på Livsmedelsverkets webbplats och på Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbplats för fördjupning.
