Svenskarna fortsätter att äta alltmer vegetarisk mat. Andelen vegetarianer och veganer närmar sig 9 procent, den högsta andelen hittills, och flexitarianerna blir allt fler. Klimat- och miljöskäl är den främsta drivkraften för minskad köttkonsumtion, men även ursprungsmärkning blir en allt viktigare faktor för vilka vegetariska val man gör i matbutiken. Det visar Axfoods Vegobarometer 2021.
Andelen vegetarianer och veganer är den högsta hittills men den största ökningen har skett bland så kallade flexitarianer, det vill säga de som har vegetarisk mat som bas men fortfarande äter kött. Andelen personer som äter vegetariskt 2-6 dagar i veckan har på 6 år ökat från 19 till 30 procent. 59 procent av svenskarna äter vegetariskt minst 1 dag i veckan och ytterligare 28 procent äter vegetariskt då och då. Samtidigt har andelen som aldrig äter vegetariskt minskat från 21 till 12 procent.
Klimat- och miljöskäl är den främsta drivkraften för svenskarnas ändrade matkonsumtion. 21 procent uppger att de kommer att fortsätta äta mindre kött och två tredjedelar av dessa anger klimat och miljö som huvudsakligt skäl. Hälsoskäl minskar samtidigt från 27 till 18 procent, medan etiska-/djurrättsskäl ökar från 8 till 12 procent.
Förändringarna av matvanor och attityder är tydliga i alla grupper, men det finns också skillnader mellan kön och åldersgrupper. Generellt äter kvinnor och unga mer vegetariskt än män och äldre, det är också kvinnor och unga som i störst utsträckning säger att de kommer att fortsätta ställa om till mer vegetarisk mat även framöver. Medan klimat- och miljöskäl är den klart viktigaste drivkraften för samtliga grupper är etiska/djurrättsskäl något viktigare för unga och kvinnor, medan hälsoskäl är viktigare bland män och ju äldre man blir.
Det som skulle locka konsumenterna att handla mer vegetariskt är främst lägre pris (36 procent), godare produkter (33 procent) och inspiration/recept i butiken (31 procent). Den största ökningen noteras dock bland dem som vill se en tydligare ursprungsmärkning av vegetariska produkter, en grupp som ökat från 13 till 22 procent på bara ett år.
De förändrade matvanorna återspeglas även i försäljnings- och sortimentsutvecklingen. Under de senaste fem åren har försäljningen av fryst vegetariskt ökat med omkring 10-15 procent årligen och av kylt vegetariskt med 20-40 procent årligen. Samtidigt som en viss avmattning i tillväxtsiffrorna kan skönjas för 2021 har vegetariska och veganska produkter under senare tid i allt större utsträckning blivit en viktig del i andra produktkategorier, som måltidslösningar, pizzor och färdigrätter. Därmed är bedöms ökningen av andelen vegetariska och veganska produkter vara större än vad siffrorna antyder.
”Inom vegosegmentet finns ett stort konsumentintresse både för prisvärda basprodukter och nya produkter som ligger i framkant av utvecklingen. Här ser vi inte minst ett ökat intresse för vegoprodukter gjorda på svenska råvaror, vilket är något vi lägger stor vikt vid i vårt eget produktutvecklingsarbete”, säger Johan Neuman, affärsområdeschef för egna märkesvaror på Axfoods inköps-, sortiments- och logistikbolag Dagab,.
Som exempel nämner han Garants produktnyheter av svensk gulärta, vete och åkerböna.
Det är sjätte året i rad som Kantar Sifo har genomfört Vegobarometern på uppdrag av Axfood, för att undersöka konsumenternas beteenden och attityder kring vegetarisk mat. Undersökningen gjordes 2–4 november 2021 med 1 135 deltagande svarande.
Grafer från undersökningen kan laddas ner här
