Under pandemin har Sveriges import av kött minskat tydligare än tidigare samtidigt som efterfrågan på svenskt kött har fortsatt att öka. I takt med att restriktionerna lättat har dock importminskningen avtagit. Oro i den globala ekonomin har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukarnas insatsvaror. Producentpriserna på livsmedel har också stigit, men inte i samma utsträckning. Priserna till köttproducenter i Sverige ligger dock fortsatt på en hög nivå jämfört med i andra EU-länder, enligt Jordbruksverkets rapport.
Under pandemiåret 2020 accelererade den importminskning av kött som pågått flera år, minskningen var 14 procent jämfört med 2 procent 2019. Samtidigt steg den svenska produktionen av kött med 5 procent och det gav sammantaget en ökad svensk marknadsandel till 72 procent – den högsta på 15 år. Samtidigt kunde inte svenska köttproducenter möta den snabba efterfrågeökningen vilket tillsammans med en minskad import gjorde att totalkonsumtionen sjönk med 4,5 procent till 78,6 kg/capita. Det kan jämföras med årliga minskningar på 2,0-2,5 procent 2017-2019.
”Sedan en längre tid finns en ökad medvetenhet om matens kvalitet och ursprung där svenskt kött rankas högt hos allt fler konsumenter. Pandemin innebar att denna utveckling fick ytterligare en knuff, eftersom svenska mervärden ökar i betydelse när kött konsumeras hemma jämfört med att äta på restaurang. I takt med att samhället öppnas upp igen syns tendenser till att importerat kött åter tar marknadsandelar”, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Förra årets stora importminskning av nöt-, gris- och lammkött har avtagit och importen av matfågel har till och med ökat, enligt data till och med september. Den svenska marknadsandelen ökar fortfarande även om takten har avtagit. För nötkött har den dock försvagats till och med september på grund av minskad produktion. Bönder sparar kor och kvigor för att utöka kalvproduktionen framöver och det betyder färre djur till slakt. Även mjölkpriset har varit högt det senaste året, vilket kan minska intresset av att slakta mjölkrasdjur.
SCB:s beräkningar för restaurangförsäljningen januari-juni de senaste tre åren visar en minskning med 23,9 procent 2020 mot 2019 och en minskning med 6,8 procent 2021 mot 2020. Sett enbart till andra kvartalet ökade försäljningen 2021 mot 2020 med 24,2 procent, vilket är ett tydligt tecken på sektorns återhämtning.
Globalt har 2021 karakteriserats av kraftigt ökade priser för jordbruksprodukter och insatsmedel. FAO:s matprisindex har stigit med 31,1 procent det senaste året och är på den högsta nivån sedan 2011. Orsaker är bland annat att pandemin skapat flaskhalsar i ekonomin, höga energipriser, låga skördar, behov av att återuppbygga djurproduktion efter omfattande sjukdomsutbrott och fraktproblem.
Samtidigt har avräkningspriset vid leverans till slakteri inte ökat i samma utsträckning. Det genomsnittliga avräkningspriset för nötkreatur är 7 procent högre idag än för ett år sedan och prisutvecklingen för gris är plus 1 procent. Det betyder pressad lönsamhet. Jämfört med de flesta andra EU-länder ligger svenska avräkningspriser dock på en hög nivå. Särskilt för griskött har priserna i många exportberoende EU-länder varit ansträngda, några orsaker är minskad efterfrågan från Kina och allt fler utbrott av afrikansk svinpest inom EU.
Om de svenska producenterna inte kan kompensera för ökade kostnader försämras lönsamheten och det kan på sikt leda till minskat intresse att producera kött, skriver Jordbruksverket.
Den svenska äggmarknaden drabbades hårt av fågelinfluensan vintern 2020-2021. I mars hade över 2 miljoner av Sveriges normalt 9 miljoner värphöns dött eller avlivats på grund av viruset och effekterna på produktion, handel, konsumtion och svensk marknadsandel är fortfarande märkbara.
Mer information från Jordbruksverket finns här
