Svensk kyckling får rött ljus i WWF:s Köttguide 2021, som släpps 16 november. Den Krav-märkta är den enda kycklingen som får grönt ljus. Anledningen är ökade krav på djurvälfärd och skärpta klimatkriterier. Rödmarkeringen är felaktig, anser Svensk Fågel.
Anledningen till att svensk konventionell kyckling får sämre betyg än tidigare är dels att WWF skärpt klimatkriteriet i guiden, dels att ökade krav nu ställs på djurvälfärd för kycklingarna. Med svensk konventionell kyckling avses produktion som inte är certifierad EU-ekologisk, Krav eller Svenskt Sigill Klimatcertifierad.
WWF:s djurvälfärdskriterier för kyckling innefattar nu krav på att producenterna använder raser som växer mer långsamt, eftersom de snabbväxande ofta får ont och svårt att gå. Tillväxthastigheten är en nyckelfaktor för god djurvälfärd i uppfödning av kyckling, enligt WWF, som därför sänker alla djurvälfärdsbedömningar för kyckling ett snäpp i relation till tidigare bedömningar i Köttguiden.
Den enda kyckling som nu får grönt ljus på klimatkriteriet är klimatcertifierad kyckling från Svenskt Sigill.
Branschorganisationen Svensk Fågel menar att WWF har dragit fel slutsatser, både vad gäller svensk kycklings klimatpåverkan och djurvälfärden. I ett pressmeddelande skriver organisationen att svensk kycklings koldioxidbelastning är 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött (enligt RISE klimatdatabas för livsmedel 2020), vilket ligger under det gränsvärde som WWF sätter som krav. 97 procent av kycklinggårdarna värmer upp sina stallar med förnybar energi och har värmeväxlare som sparar energi. Allt fler gårdar har även solceller. Den största delen av fodret kommer från svenskt spannmål och innehåller inget fiskmjöl, den soja som används är GMO-fri och certifierad enligt WWF.
”Jämfört med kyckling från andra länder är vi det mest klimatsmarta och hållbara valet. De allra flesta klimatkraven som WWF anger som exempel är något vi inom Svensk Fågel redan lever upp till i dag. Och som vi har gjort sedan flera år tillbaka”, säger Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.
Enligt Svensk Fågels VD Maria Donis har WWF inte tagit del av färska siffror som rör svensk kycklinguppfödning.
”Med uppdaterade klimatsiffror hade slutsatsen blivit annorlunda. Vi hoppas att WWF inser att det inte har blivit korrekt och ändrar i sin guide”, säger Maria Donis.
Svensk Fågel tillbakavisar även WWF:s påstående att tillväxthastigheten är en nyckelfaktor för god djurvälfärd.
”Bland de välfärdskriterier som forskarna på SLU har tagit fram i dag finns inte ens tillväxthastigheten med som en parameter. De studier som WWF baserar sitt ställningstagande på är dels gamla, dels utländska och går inte att överföra till svenska förhållanden”, fastslår branschorganisationen.
”Som kycklingbonde med daglig kontakt med djuren vet jag att mina kycklingar mår bra. Det visar även den senaste beteendestudien som är rapporterad till Jordbruksverket. Vi behandlar oerhört sällan våra kycklingar med antibiotika, vilket är ett bevis på att de är friska”, säger Jenny Andersson.
WWF Köttguiden kan laddas ner här
