Nyligen blev det tillåtet att sälja några insektsarter som livsmedel i Sverige, bland annat mjölmask, hussyrsa, ökengräshoppa och buffalolarv. Men är de ett hållbart livsmedel och hur bra är de som ett hållbart alternativ till andra näringskällor i vår kost?
Livsmedelsverket har gjort en litteraturundersökning av näringsprofilerna för de insektsarter som är tillåtna som livsmedel i Sverige och jämfört dem med näringsinnehållet i rött kött, kyckling samt fet och mager fisk. Jämförelse har också gjorts med de vegetabiliska proteinkällorna baljväxter, bröd och andra spannmål.
Jämfört med exempelvis nöt, gris eller kyckling är insekters näringsprofiler inte så väl studerade. Men det är tydligt att näringsinnehållet i insekter varierar stort mellan arterna.
I stora drag visar studien att:
- Proteininnehållet hos insekterna är likvärdigt med rött kött, kyckling och fisk och två till sju gånger så högt som i baljväxter, bröd och andra spannmål. Innehållet av essentiella aminosyror är jämförbart med nötkött och bönor. Insektsprotein i form av pulver kan ha större biotillgänglighet än hela insekter.
- Fettinnehållet är likvärdigt med innehållet i rött kött, kyckling och fet fisk. Innehållet av omega-3 är jämförbart med rött kött eller kyckling, men avsevärt lägre än i fet fisk.
- Till skillnad från andra animalier innehåller insekter fibrer. Studierna visar på stora variationer i fibermängd.
- Järninnehållet i de undersökta insekterna ligger i nivå med rött kött och baljväxter, förutom i hussyrsa, där nästan dubbla värdet har påvisats. Innehållet av folat och C-vitamin var högre i insekter, som hussyrsa och mjölmask.
Nyttan med att införa en ny näringskälla till kosten behöver ställas i relation till behovet. Befolkningen i Sverige har, generellt sett, inga svårigheter att få i sig tillräckligt med energi eller protein. Med en varierad kost med olika proteinkällor kan man utan problem få i sig tillräckligt av alla essentiella aminosyror.
Som järnkälla kan insekter vara intressanta då intaget generellt är lågt i vissa grupper.
Den miljömässiga nyttan av insekter som proteinkälla har också sammanställts. Uppodlingen av insekter kräver mindre mark, mindre vatten och mindre mängd foder än större djur per kilo kroppsvikt och de är relativt snabbväxande. 80 procent av insektskroppen är ätbar.
Den totala miljöpåverkan av insektsproduktion jämfört med produktion av andra djur är svår att mäta. Livscykelanalyser brukar användas, men resultaten är svåra att jämföra med varandra och mer kunskap och standardiserade metoder behövs.
Rapporten kan laddas ner här
