Trots minskad försäljning första kvartalet och ett ökat beroende av dagligvaruhandeln ser svenska livsmedelsproducenter fram emot ett starkt andra och tredje kvartal när corona släpper greppet. Exportmässigt var 2020 ett svagt år, men 6 av 10 företag räknar med ett ökat intresse för svenska livsmedel efter corona. Det visar Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för första kvartalet 2021.
Den svenska livsmedelsindustrin redovisar ett försäljningstapp både på hemmamarknaden och exportmarknaden (volym i årstakt) för första kvartalet 2021. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev. Den främsta orsaken är hamstringsvågen under mars 2020, som resulterade i stora leveransökningar till svensk dagligvaruhandel.
”Även om just livsmedelsindustrin är en av få enskilda industrigrenar som uppvisade tillväxt under pandemiåret 2020, så räknar de flesta företag med att en postcorona-värld ger ännu större möjligheter att växa. De är särskilt optimistiska inför andra halvan av 2021 då Europas befolkning skall ta igen 1,5 års isolering. När 745 miljoner personer ska fira sin återvunna sociala frihet kommer det närmast bli som ett mänskligt kosläpp, och då kan vi vara säkra på att mat och dryck kommer vara centrala komponenter”, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.
Att svensk dagligvaruhandel skördade det ena omsättningsrekordet efter det andra under pandemiåret 2020 möts med blandade känslor av de livsmedelsföretag som deltog i enkäten, eftersom ett redan stort dagligvaruberoende blev ännu större under 2020.
”Att som leverantör vara alltför beroende av en enda försäljningskanal gör att sårbarheten vid missade eller förlorade kontrakt blir stor. Leverantörernas riskspridning måste helt enkelt öka genom att andra försäljningskanaler kan växa i betydelse. Detta kommer till viss del att ske med automatik när Sverige och världen släpper på coronarestriktionerna. Men det kommer också att krävas aktiva insatser från företagens sida, och min förhoppning är att fler producenter nu börjar se möjligheter i exporten”, säger Carl Eckerdal.
Exportåret 2020 i siffror
- Exporten av omalt spannmål växte med 84 procent. Snusexporten växte lika mycket (19 procent) som alkoholexporten tappade (- 19 procent). Alkoholfria drycker (smaksatt vatten mm) växte med 28 procent. Mjölk och grädde växte med 14 procent.
- 83 procent av svensk livsmedelsexport gick till Europa, varav 52 procentenheter gick till EU27.
- Norge, Danmark och Finland stod för 46,5 procent av den svenska livsmedelsexporten.
- Trots pågående Brexitförberedelser växte den svenska livsmedelsexporten till Storbritannien med 13 procent.
- 68 procent av livsmedelsföretagen (med export till Storbritannien) har inte upplevt några stora problem med exporten till följd av Brexit.
- Den svenska snusexporten till Schweiz fördubblades under 2020 till ett exportvärde på knappt 500 miljoner SEK och en exportandel på 65 procent.
- Livsmedelsexporten till Kina växte med 39 procent. Varukategorin ”alkoholfria drycker” – till stor del havredryck – är med ett exportvärde på 280 miljoner den viktigaste enskilda livsmedelskategorin i livsmedelsexporten till Kina.
- Som anledning till att exportera anger 44 procent av företagen att de inte kan växa tillräckligt i Sverige. 32 procent vill minska beroendet av den svenska marknaden
Mer statistik och information finns i konjunkturbrevet
