EU-kommissionen har antagit en handlingsplan för hur den ekologiska livsmedelsmarknaden och det ekologiska lantbruket ska växa. Handlingsplanen har en “push-pull” ingång med målet att både stimulera efterfrågan och öka omställningen.
Våren 2020 släpptes EU:s livsmedelsstrategi “Farm to Fork” och en strategi för biologisk mångfald som båda innehåller tydliga mål om att den ekologiska produktionen i Europa ska öka från cirka 8 till 25 procent år 2030. Den 25 mars publicerade EU- kommissionen en handlingsplan för hur detta ska bli verklighet.
Handlingsplanen är indelad i tre delar för att:
• stärka efterfrågan på ekologiska livsmedel,
• öka omställningen till ekologisk produktion samt
• ytterligare stärka hållbarhetsnyttan med det ekologiska lantbruket.
Satsningarna inom handlingsplanen är tidsbestämda och vissa rör europeisk nivå, medan andra behöver drivas och implementeras på nationell nivå.
Satsningen välkomnas av ekorörelsen, som menar att den tydligt signalerar att den ekologiska produktionen är en förebild för det europeiska lantbruket och något som kan stärka hela samhället, både miljömässigt, socialt och ekonomiskt.
”Nu måste Sverige visa att man är ett föregångsland och ta tillvara den potential som finns hos de svenska ekobönderna. Sverige är ett viktigt eko-land i EU och med dessa satsningar har vi en stor möjlighet att bygga konkurrenskraft, med hjälp av en matproduktion inom planetens gränser”, säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska Lantbrukarna.
Kravs VD Anita Falkenek beskriver handlingsplanen som ”oerhört glädjande – för Europa, för Sverige och för miljön”:
”Det har inte funnits någon handlingsplan sedan 2014, så detta visar tydligt EU:s ambitioner för ekologisk produktion.”
I handlingsplanen finns bland annat följande punkter som har relevans för Sverige:
• 30 % av EUs budget för forskning och utveckling inom jordbruk, skog och landsbygdsutveckling ska öronmärkas för forskning som främjar ekosektorn.
• Vikten av nationella mål och strategier för den ekologiska produktionen och konsumtionen.
• Uppmuntran till medlemsländerna att införa “ekologiska regioner” likt Italien, där lantbrukare, medborgare, företag och offentlig sektor samarbetar kring ett hållbart brukande av lokala resurser baserat på de ekologiska principerna. Målet är att stärka regionen både ekonomiskt, sociokulturellt och miljömässigt.
• Ringmärkt budget för att marknadsföra ekologiska produkter mer till konsument.
• En europeisk studie ska genomföras för att visa det verkliga priset för maten, där målet är att mat som produceras på ett miljö-ovänligt sätt ska blir dyrare.
• Stärkt rådgivning inom ekologisk produktion och omställning.
Kommissionen pekar ut CAP, EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som ett område där medlemsländerna själva nu har möjlighet att skapa tydliga ersättningar till ekologisk produktion, rådgivning och andra främjande insatser.
”I Sverige pågår just nu arbetet med en nationell strategisk plan för CAP och det är oerhört viktigt att ekologisk produktion samt rådgivning och andra främjande insatser prioriteras om vi ska hänga med i den här utvecklingen”, säger Sofia Sollén-Norrlin.