I de marknadsbalanser för animaliska livsmedel som Jordbruksverket har sammanställt för 2020 syns relativt små förändringar för ägg, mejeriprodukter samt får- och lammkött, medan de är desto större för nötkött, griskött och matfågel.
Under 2020 minskade Sveriges köttimport med 14 procent, vilket kan jämföras med 2 procent 2019.
”Importerat kött efterfrågas helt enkelt i mindre utsträckning när vi drar ner på vårt uteätande, eftersom restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider i hemmen med råvaror som köpts in i dagligvaruhandelns butiker eller via e-handel, där andelen svenskt kött är hög”, menar Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.
Större efterfrågan på svenskt kött och minskad import betyder också att den svenska marknadsandelen för kött steg tydligt förra året, till 72 procent. Det är den högsta nivån på 15 år och kan jämföras med bottennivån 2013 som var 60 procent. En effekt av att importen minskade mer än vad produktionen ökade, samtidigt som exporten var relativt oförändrad, är att totalkonsumtionen av kött sjönk med 4,5 procent till 78,6 kilo per capita. Det är den lägsta nivån på 20 år.
”En ytterligare orsak till minskad köttkonsumtion 2020 kan vara att vi äter något enklare lunchmåltider med mindre andel kött hemma än på restaurangbuffén, samtidigt har efterfrågan på snabblagat kött som färs och charkprodukter ökat”, säger Åsa Lannhard Öberg.
Under 2020 ökade den svenska produktionen av griskött med 2,6 procent. Importen minskade med 21,5 procent och exporten minskade med 26,4 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,2 procent till 29,6 kilo, den lägsta nivån sedan 1980-talet. Den svenska marknadsandelen landade på 80,4 procent, vilket är den högsta nivån sedan 2008.
Den svenska nötköttsproduktionen ökade med 1 procent, medan importen minskade med 14 procent och exporten ökade med 2,7 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 7,3 procent till 22,5 kilo, den lägsta nivån sedan 2000. Den svenska marknadsandelen uppgick till 60,5 procent, vilket är den högsta nivån sedan 2009.
Den svenska produktionen av matfågel ökade med 4,3 procent. Importen minskade med 8,3 procent och exporten ökade med 22,3 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,9 procent till 21,5 kilo, vilket är i nivå med 2014. Den svenska marknadsandelen landade på 77,2 procent och det är den högsta nivån sedan 2003.
Den svenska produktionen av får- och lammkött minskade med 4,5 procent. Importen minskade med 0,5 procent och exporten minskade med 7,6 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 2,3 procent till 1,6 kilo, som är den lägsta nivån sedan 2012. Den svenska marknadsandelen landade på 29,3 procent och det är ungefär samma nivå som de senaste sju åren.
Den svenska invägningen av mjölk ökade med 2,5 procent och det är den första ökningen sedan 2015. Produktionen av konsumtionsmjölk minskade, medan den ökade för syrade mejeriprodukter, grädde, ost och smör. Importen ökade generellt, bland annat av ost med 2 procent. Totalkonsumtionen ökade något av samtliga mejeriprodukter sammanvägt och den svenska marknadsandelen hamnade på 70,1 procent.
Den svenska produktionen av ägg minskade med 0,4 procent. Importen minskade med 6,6 procent och exporten minskade med 3,1 procent. Totalkonsumtionen per capita sjönk med 1,8 procent till 14,7 kilo, vilket är en liten minskning jämfört med 2019 men ändå ungefär i nivå med genomsnittet de senaste fem åren. Den svenska marknadsandelen landade på 97,8 procent, vilket är den högsta nivån sedan 1999.
Läs mer i Jordbruksverkets statistiska meddelande
Jordbruksverkets marknadsbalanser
