Livsmedelsverket har, på uppdrag av regeringen, sammanställt den kunskap som finns om hälsorisker med mikroplaster eller nanopartiklar av plast i dricksvatten och kartlagt om mikroplaster i svenskt dricksvatten kan påverka hälsan.
Livsmedelsverkets slutsats är att det samlade underlag som finns i dagsläget inte tyder på att dricksvatten i Sverige innehåller mikroplaster så att det påverkar hälsan.
”Därför föreslår Livsmedelsverket i dagsläget inga särskilda åtgärder för att minska mängderna i dricksvatten”, säger Salomon Sand, toxikolog vid Livsmedelsverket.
En annan aspekt som diskuterats är om mikroplaster kan vara bärare av exempelvis bakterier eller kemiska ämnen. Slutsatsen är att det kan inträffa, men att bidraget från partiklar i dricksvatten beräknas vara väldigt litet, jämfört med andra sätt vi kan få i oss bakterier eller kemiska ämnen via livsmedel.
Mikroplast är fragment som är mindre än fem millimeter, medan nanopartiklar av plast är mindre än 100 nanometer (en nanometer är en miljarddels meter). Båda kategorierna bildas när plastföremål förslits och succesivt bryts ner i mindre och mindre bitar i naturen, i hav och i sjöar. Partiklarna har hittats i fiskar och andra vattenlevande organismer men även i livsmedel som honung, salt, flaskvatten och öl. När det finns i burkar eller flaskor med livsmedel kan det till exempel ha kommit från plasten i en kork eller ett lock.
1 april fick regeringen rapporten.
