Så kan mer matsvinn och restprodukter bli foder

PUBLICERAD: 27 mars 2020
UPPDATERAD: 21 februari


Störst potential för att använda svinn som foder finns troligtvis i livsmedelsindustrin, hos grossister och lager. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket om hur mer svinn från livsmedelskedjan kan bli foder.

Den största delen av matsvinnet i Sverige uppstår i hemmen. På grund av smittorisken och det varierande innehållet finns idag inga möjligheter att använda hushållens matsvinn som djurfoder. Det samma gäller för matsvinn från restauranger och storkök.

”I första hand ska man alltid sträva efter att förebygga matsvinn men när det inte går är det mer resurseffektivt att det kommer till användning som foder än att det blir avfall”, säger Karin Lindow på Jordbruksverket, som har lett arbetet med rapporten.

Rapporten föreslår att det ska undersökas om kontrollen kan samordnas inom områdena livsmedel, animaliska biprodukter och foder. Idag måste livsmedelsföretag, som vill lämna ut foder, kontrolleras av två olika myndigheter och därför betala mer i kontrollavgift. Kostnaden och bördan borde kunna minska, särskilt för de mindre livsmedelsföretagen.

Rapporten slår fast att det behövs mer kunskap för att fler ska kunna använda matsvinn och restprodukter. Foder måste alltid vara säkert. Generellt är möjligheterna utifrån lagstiftningens krav större för matsvinn och restprodukter med vegetabiliskt innehåll, eftersom animaliskt innehåll i vissa fall kan innebära en större risk för smittor.

En hel del matsvinn och restprodukter blir foder redan idag, till exempel bröd, potatis, melass, drav och drank. Oftast sker detta genom kontakter direkt mellan företagen. En förmedling som underlättar logistiklösningar och kan förmedla kunskap skulle kunna minska praktiska hinder.

Rapporten, som har tagits fram i samarbete med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, pekar också på att det behövs bättre uppföljning över matsvinn och restprodukter, för att veta vad som finns och för att åtgärder ska kunna sättas in.

”Vi hoppas att rapporten ska ge ökad kunskap på området. Vi tror att fler kan göra mer för att livsmedelskedjans resurser ska tas tillvara”, säger Karin Lindow.

Här finns rapporten

 

Läs vidare

Ridderheims byter design på hela sortimentet

Under hösten har Ridderheims inläggningar och plockbrickor fått ny design. Nu övergår även Ridderheims ölkorv till den nya designen.
ridder0

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx

Senaste nytt

Livsmedelskonsumtionen: Mindre mjölk och mer kyckling

Svenskarnas mjölkkonsumtion har mer än halverats sedan 1980. Samtidigt har konsumtionen av fjäderfäkött mer än fyrdubblats
julrecept 3

Fler svenskar vill äta nyttigt på restaurang

Fler svenskar efterfrågar nyttigare restaurangmat men att få är beredda att betala för merkostnaden. Det visar rapporten FOOD-Barometer.
iStock-875478012

Husmanskosten får sin egen dag

Den 26 februari har utsetts till Husmanskostens dag. Initiativtagare är Pontus Frithiof, tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin
husmans

Svenskarnas intresse för bakning ökar

94 procent av svenskarna bakar minst en gång per år och 67 procent varje månad. Det visar Dr. Oetkers senaste Bakrapport.
dr oetker