Vilse i köttdisken

PUBLICERAD: 13 november 2019
UPPDATERAD: 21 februari


Det har inte gått att undvika att WWF i dagarna presenterat den nya upplagan av sin köttguide, som i god folkhemsk ambition ska leda oss rätt runt de svårnavigerade blindskären i kött- och charkdisken. Nytt för i år är att WWF också kliver in i ostkylen och ifrågasätter osten som för många flexitarianer kommit att bli en ersättning för kött.

Låt oss först reda ut en sak med nötköttet. Jag har tidigare ifrågasatt WWF:s presentation av nötköttets klimatpåverkan, eftersom de rödmärker allt nötkött oavsett ursprung och uppfödningsform. Detta är ur konsumentperspektiv – och även klimatperspektiv – ett föga konstruktivt agerande, eftersom många kommer att fortsätta köpa nötkött och av dessa kommer också många i Gretas efterföljd att vilja göra det mest klimatsmarta valet. Men här ges ingen ledning, trots att det kan skilja en faktor två eller mera mellan nötkött av olika ursprung.

Nötkött från ungdjur uppfödda på stall och som är en biprodukt från mjölkproduktionen har en klimatpåverkan motsvarande omkring tio kg koldioxid per kg kött, medan kött från extensivt uppfödda köttdjur ligger på utsläpp motsvarande 25 kg koldioxid och däröver. Det innebär att vilket nötkött vi väljer kan ha betydligt större påverkan på vårt klimatavtryck än kanske något annat val när det gäller maten.

Så varför dessa röda nunor på allt nötkött? Den som är lite konspirationsteoretiskt lagd kan komma fram till att WWF av andra skäl än klimatpåverkan vill att vi ska välja kött från ekologisk produktion och från naturbetesdjur, och därför gäller det att göra alla nöt till lika goda metanrapare.

Varför välja ost?
Att ost nu också kommit med i Köttguiden är intressant, eftersom olika slags ost, kanske främst halloumi och fetaost, ofta lyfts fram som ett alternativ till nötkött. Nu är det ju inte kött, men kan liksom ägg och baljväxtalternativen ändå platsa i en köttguide.

När det gäller klimatpåverkan kan osten knappast ses som ett alternativ utom till just ekologiskt nötkött, lamm och kött från extensivt uppfödda djur. Både gris och kyckling har lägre utsläpp per kg färskvikt, motsvarande cirka fem respektive cirka två kg koldioxid per kg produkt. För en vuxen person som behöver cirka 70 g protein per dag innebär det att ost i stället för kyckling leder till mer än fem gånger högre utsläpp. Dessutom innehåller osten 22 procent fett medan kycklingköttet bara innehåller någon enstaka procent. Så smart var alltså det valet.

Ekonomin styr köttkonsumtionen
Många framhåller att vi ska minska köttkonsumtionen, och där drar Köttguiden naturligtvis sitt strå till stacken. Jag vill inte propagera för motsatsen, men när proteinskiftet lyfts fram i många sammanhang och växtbaserade proteiner framhålls som nästa stora investeringsbransch efter cannabisodling vill jag höja ett varningens finger.

De goda prognoserna för den sektorn baseras på uppgifter om en på förändrade värderingar grundad minskad köttkonsumtion, något som jag vill påstå inte är en helt entydig bild av vad som sker. Ökningar eller minskningar i köttkonsumtion har sin främsta förklaring i ekonomiska faktorer. Det finns ett tydligt statistiskt positivt samband mellan disponibel inkomst, BNP och köttkonsumtionen. Dessutom spelar förändringar i befolkningstillväxten in.

Under de senaste åren har befolkningsökningen tilltagit, och mellan 2016 och 2017 ökade befolkningen nästan dubbelt så mycket räknat i procent som fem år tidigare. En stor del av detta var nyanlända, vars disponibla inkomst är väsentligt lägre än för den genomsnittlige svensken. Detta kan ses som ett tydligt hack för 2017 i kurvan över ändrad disponibel inkomst. Dessutom kan många av dessa antas att av religiösa skäl välja bort griskött, som också minskat mest.

Det är alltså lite för tidigt att ropa hej när det gäller proteinskiftet. Disponibel inkomst, ekonomisk tillväxt i form av BNP och befolkningstillväxt kan förklara så mycket som upp till 80 procent av förändringar i den individuella köttkonsumtionen.

Senaste nytt

Kravs effektrapport: 40 år som gett eko i Sverige

Krav firar 40 år med en effektrapport: Ekologisk potatis har sparat 30 miljoner liter bekämpningsmedel och 30 000 ton koldioxid.
Effektrapport omslag prm_1000px

Uppdaterade kostråd: Mer grönt och mindre kött

Livsmedelsverket uppdaterar kostråden: Mer grönt och fullkorn, mindre av läsk, godis och snacks och högst 350 gram kött och chark i veckan.
rött kött

Atria Sverige stärker sitt hållbarhetsfokus

Atria har rekryterat Nelida Karlsson till en nyinrättad tjänst som hållbarhetschef för Atria Sverige.
Nelida_Karlsson

Alkoholfritt vin i PET-flaska till picknicken

Lagom till picknicksäsongen släpper Spring Village två nya alkoholfria viner i en praktisk PET-flaska, som är lätt att ta med på picknicken.
spring-villag-alkoholfrinyhet

Läs vidare

Ridderheims byter design på hela sortimentet

Under hösten har Ridderheims inläggningar och plockbrickor fått ny design. Nu övergår även Ridderheims ölkorv till den nya designen.
ridder0

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx