Förekomsten av campylobacter i slaktkyckling är betydligt lägre i Sverige än i övriga Europa. Noggranna hygienregler för kycklingproducenter ger resultat.
I genomsnitt är 34,5 procent av europeiska besättningar av slaktkyckling bärare av campylobacter. I vissa europeiska länder kan förekomsten vara över 70 procent, medan Sverige låg på endast 8,7 procent under 2018.
Svensk Fågel har godkänts av Jordbruksverket som huvudman för ett kontrollprogram som ska minimera förekomsten av campylobacter. Producenterna måste bland annat följa noggranna hygienregler. Dessutom har samarbetet mellan branschen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt intensifierats sedan 2016. Om det ses en oväntad ökning av campylobacter tillsätts även en arbetsgrupp som än mer noggrant följer utvecklingen av smitta för att snabbt kunna vidta åtgärder när det krävs. Målet med programmet är att hålla förekomster av campylobacter under 10 procent på årsbasis.
”Det är viktigt att arbeta med framförhållning så att vi ska kunna agera snabbt vid ett eventuellt utbrott. Att vi har ett samarbete mellan humanhälsan och djurhälsan är en annan framgångsfaktor som gör att vi kan följa utvecklingen av smitta ännu bättre så att vi direkt kan komma ur startblocken”, säger Karin Åhl, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Campylobacter är en bakterie som kan finnas hos både människor och djur. Symtom hos människa är kraftiga buksmärtor, diarré, kräkningar och feber. Campylobacter kan finnas i tarmen hos livsmedelsproducerande djur, till exempel fågel, gris, nöt och får. Bakterien kan därför finnas på kött av olika slag men är vanligast på fågelkött. Campylobacter kan också finnas i opastöriserad mjölk. Årligen smittas cirka 9 miljoner människor i Europa av campylobacter enligt EFSA. Det är den zoonos, sjukdom som smittar mellan djur och människa, som ökar mest.
