Rapporten ”En digitaliserad dagligvaruhandel”, som HUI Research har gjort på uppdrag av DLF, visar hur branschen kommer att se ut när försäljningen av dagligvaror över nätet står för en tiondel av försäljningen.
”Vi har sett i andra branscher vilka enorma förändringar, utmaningar men också möjligheter, digitaliseringen för med sig, samt hur fort den kommer”, säger Jörgen Friman, VD på DLF.
Tillväxten för digital mathandel har enligt HUI Research legat i snitt kring 30 procent per år de senaste åren, men för lösplock uppgick den till 38 procent förra året, samtidigt som middagslösningar backade med 8 procent. Svensk Handel räknar med att tillväxten ligger på mellan 18 och 28 procent årligen fram till 2025.
”Ett av de områden som påverkas mest av digitaliseringen är kampanjer. Ledtider försvinner och den som använder data smart kan blixtsnabbt lansera individualiserade kampanjer. Försäljning online medför även utökade analysmöjligheter. Görs inte det blir den digitala butiken bara en fysisk butik på nätet”, säger Jonas Arnberg, VD på HUI Research.
Utifrån den nya kartbilden dras slutsatser om digitaliseringens konsekvenser: Ökande prispress på dagligvarumarknaden, men också nya möjligheter att arbeta med differentierade priser, att AI och röststyrd shopping kan leda till en renässans för de starka varumärkena, att butiksformaten kommer att förändras då även de fysiska butikerna behöver svara upp mot kundernas efterfrågan på ett individualiserat och lokalt utbud.
Dessutom kommer förpackningarnas utformning och design att behöva förändras när produkterna marknadsförs och inhandlas på nya sätt.
”Vi får ofta frågan om inte Sverige har för få invånare och är för glest befolkat för att det ska gå att sälja mat på nätet i stor skala. Sanningen är att centrala Stockholm är lika tätbefolkat som London och att den som placerar ett lager klokt i Mälardalsregionen har fyra miljoner svenskar mindre än två timmar bort. Det skulle jag säga är ganska goda förutsättningar”, säger Jonas Arnberg.
Carina Malm
